TEXT

यत्रोपरमते चित्तं निरुद्धं योगसेवया ।
यत्र चैवात्मनात्मानं पश्यन्नात्मनि तुष्यति ।
सुखमात्यन्तिकं यत्तद् बुद्धिग्राह्यमतीन्द्रियम् ।
वेत्ति यत्र न चैवायं स्थितश्चलति तत्त्वतः ।
यं लब्ध्वा चापरं लाभं मन्यते नाधिकं ततः ।
यस्मिन्स्थितो न दुःखेन गुरुणापि विचाल्यते ।
तं विद्याद्दुःखसंयोग वियोगं योगसंज्ञितम् ॥ २३ ॥
 
yatroparamate cittam
niruddham yoga-sevaya
yatra caivatmanatmanam
pasyann atmani tusyati
sukham atyantikam yat tad
buddhi-grahyam atindriyam
vetti yatra na caivayam
sthitas calati tattvatah
yam labdhva caparam labham
manyate nadhikam tatah
yasmin sthito na duhkhena
gurunapi vicalyate
tam vidyad duhkha-samyoga-
viyogam yoga-samjnitam
yatra-in that state of affairs; uparamate-when one feels transcendental happiness; cittam-mental activities; niruddham-restrained from matter; yoga-sevaya-by performance of yoga; yatra-in that; ca-also; eva-certainly; atmana-by the pure mind; atmanam-self; pasyan-realizing the position; atmani-in the self; tusyati-becomes satisfied; sukham-happiness; atyantikam-supreme; yat-in which; tat-that; buddhi-intelligence; grahyam-acceptable; atindriyam-transcendental; vetti-knows; yatra-wherein; na-never; ca-also; eva-certainly; ayam-in this; sthitah-situated; calati-moves; tattvatah-from the truth; yam-that which; labdhva-by attainment; ca-also; aparam-any other; labham-gain; manyate-does not mind; na-never; adhikam-more than that; tatah-from that; yasmin-in which; sthitah-being situated; na-never; duhkhena-by miseries; gurunapi-even though very difficult; vicalyate-becomes shaken; tam-that; vidyat-you must know; duhkha-samyoga-miseries of material contact; viyogam-extermination; yoga-samjnitam-trance in yoga.